I min förra bloggpost skrev jag om min premiärtur på långfärdsskridskorna. Fick en kommentar av en erfaren åkare vid namn K-G (Wahlström?) att det krävdes sub3 per km för att hänga med.
Så med det i åtanke justera jag in skridskorna, greppa längdstavarna och gav mig ut på en ny tur från Rävgången. Vädret var inte lika vackert men isen var bättre plogad och jag kände direkt att det gick stadigare och snabbare på skridskorna.
Stavarna gav extra skjuts, och gjorde att jag kunde få upp pulsen lite mer, även om de var i kortaste laget. Vid vändningen i Lindholmen hade jag 17:43 och jag tänkte det här kommer gå lätt, blir under 35 min. På väg tillbaka hade jag lätt medvind och jag blev nästan chockad när klockan stannade på höga 30, precis under 13 minuter på 6 km alltså. Jäklar vad det går, tänk då när man får bättre tryck och rena skär.
Eftersom det gick så fort drog jag en vända till och totalt blev det 24 km på en dryg timme. Snittfarten var 2.34 min/km och toppfarten uppmättes till 2.05 min/km (28,8 km/h)
Här ser man tydligt vad lite lätt vind gör i fartskillnad.
Tidigare i veckan har jag hunnit med att köra 30x100m i måndags, snitt strax under 16s och vilan var 30s. Styrka på tisdagen, 80kg enbensmarklyft bl.a. 2x5km löpband på 17.05 på onsdagen. 10x500m rodd, 1min vila, snitt på 1.39,5 på tordagskvällen. 60min testcykel fredag och 90min jogg igår. Se löprundan här.
Känslan har varit sämre och sämre, tröttare och tröttare. Allt hänger på att jag inte sett till att få tillräckligt med sömn och hamnat i den dålig dygnsrytm. Mycket som är på gång, svårt att ha tillräckligt fokus på träningen. Fick i alla fall till ett par-tre riktigt bra pass i början av veckan.