peiza.blogspot.com: augusti 2007

Dag ett (Söndagen den 12/8)

Flygbuss in till Reykjavik och incheckning på Guesthouse Butterfly som drevs av en norrman som hette Jon. Låg mycket centralt och bjöd på havsutsikt ala sällskapsresan, men det höll givetvis norrmannen inte med om... Men vem bryr sig om havsutsikt på ett ställe där barerna stänger kl sex på morgonen? Inte vi i alla fall.
Eftersom dagen fortfarande var morgon, vi tjänade nämligen in två timmar på flygresan hit, begav vi oss raskt ner till turistinformationen.

Ingen av oss var speciellt pålästa, Erik hade sett filmen 101 Reykjavik, tror den handlade om hur lätt det var att skaffa ragg, och hur många könssjukdomar som man kunde få på köpet. (det var iaf det han nämde) Själv hade jag läst igenenom wikipedia på nätet (var annars?) Mats mindes från en mellanstadielektion att vulkaner var coola och att Islands största och mest aktiva hette Hekla. (senaste utbrottet var år 2000 efter den där Jesus Kristus, rätt nyligen alltså) Daniel då, han är ju van att plugga tänker ni. Ja det är visserligen sant, men eftersom han kom med i resplanen först efter en kväll på björnstugan onsdagen före... så hade han inte mer att komma med än att hans sambo varit på besök för några år sen, då badades det i den blå lagunen.

Konstaterades ganska snabbt efter turistinfobesöket att..."den som var orolig för att det inte skulle gå åt några pengar här på ön, han kan ju andas ut nu"

Sagt och gjort, vi slog till och hyrde bil hela veckan. Norrmannen var väldigt noga med att vi skulle se upp för stensprutt, finns för övrigt ganska så mycket sten visade det sig senare.

Vi öppna upp med det säkra kortet, den blå lagunen, endast några mil utanför Reykjavik. Det är ett geotermiskt spa som ska göra underverk för huden. Skönt var det, men jag höjer ett varnande finger mot att gräva för djupt på botten... Vi hann även med ett par kokande källor på vägen hem, coolt, eller hot kanske passar bättre =)

Dag två (Måndagen den 13/8)

Efter att ha konstaterat att det var en bit att åka till de häftiga isbergen som flyter omgring i sjön nedanför glaciären Vatnajökull siktade vi in oss på de närbelägna sevärdigheterna. Började vår resa mot vattenfallet Gullfoss, med en omväg för att se den omtalade Hekla-vulkanen. Det blev en hel del "stensprutt" på grusvägen som vi fick ta, men vi klarade oss ifrån att bli träffade. Själva Hekla blev en liten besvikelse, såg ganska så snäll ut, kanske hade vi en otacksam vinkel. Men jag hade väntat mig en något spetsigare siluett, nu var det mer ett flackt berg med snö på, ganska så stort berg, men inte så som Mats hade målat upp det i min skalle =)

Kryssa av ett gäng islandshästar, några pisstopp, ett gammalt hus, matsäck i solen och så var vi framme vid Gullfoss, vettenfallet. Det var riktigt mäktigt och snyggt, mer brett än högt. Fundera ett tag på om de upptäckte det till båts eller till fots, kom fram till att det bästa var nog att komma från land... så vi hoppas på det, för deras skull =)

Nästa stopp blev blev vid gejsern Geysir, endast några kilometer från Gullfoss. När vi kom dit började jag fundera varför ingen stod och kollade vid den omtalade Geysirn. En snabb inläsning på skylten förklarade att det var den tredje största (mäts i höjd på sprutet) i världen, men att den inte varit aktiv på över 20 år, då nådde den mäktiga 75 m. Så därför, helt naturligt, stod alla samlade kring den betydligt mer aktiva Strokkur gejsern. Den gick det för typ var femte minut, som mest nådde den ca 25 meter upp i luften. Det var riktigt häftigt och grymt fascinerande. Försökte fånga varandra på bild med sprutet i bakgrunden, inte helt lätt då det fanns andra oberäkneliga turister från andra länder som inte var så smidiga, Mats vet. Han råkade ut för en hel fransk familj som turades om att gå framför kameran. (en och annan svordom gick dem helt oberört förbi, kanske dags att plugga på franskan lite :))

Efter det körde vi in i en nationalpark som inte innhöll så mkt, därför passa vi på att springa upp på närmsta berg, ca en timme upp och ner för våra vältränade ben =)) Schyst utsikt!

Väl hemma fick vi erfara att det omtalade nattlivet visst bara gällde helgerna, surt, vi som laddat upp så på hemmaplan.

Dag tre (Tisdagen den 14/8)

Lite sega efter gårdagens många intryck tog vi en liten sovmorgon och funderade på vad vi ville göra resterande dagar. Kom vi fram till att det skulle vara kul att se lunnefåglar som främst håller till på Vestmannaöarna, ca 7 km söder om kusten. Hemön heter den största som också är bebodd, vulkanen Eldfell utsatte den för ett våldsamt utbrott 1973. I stort sett hela ön (4,5 km²) blev täckt av aska och lava, men den viktiga hamnen och större delar av staden klarade sig bra. Det omkom endast en person vid utbrottet som varade i 3 månader. Den omkomne var en (troligen öns ende) narkoman som försökte ta sig in i det övergivna apoteket i jakt på knark, han dog av gasförgiftning från vulkanen.

Båtarna gick så smart att man var tvungen att övernatta ifall man ville ha mer tid än någon timme på sig att utforska stället. Bokade boende via turistinformationen och tog en shoppingrunda på stan, spana även in en del sevärdigheter. Efter att vi hade packat och innan båten skulle gå hann vi med att besöka den ordninggjorda och uppvärmda badviken några km utanför Reykjavik. Ja de värmer faktiskt upp havet så det blir badbart. Välbehövligt kan jag intyga efter ett dopp i den ouppvärmda viken brevid, brrr =)) Men med lite beachvolley fick vi åter upp värmen. Båtresan gick bra, Daniel och jag spöade skiten ur de andra i whist :) Kom fram lagom till sovdags.

Dag fyra (Onsdagen den 15/8)

Planen var att vi skulle upp tidigt för att hinna se så mycket som möjligt av ön innan båten tog oss tillbaka kl 16. Men efter lite missförstånd och oförstånd var jag upplurad ur sängen 06:40, ca 2h tidigare än mina beräkningar. Men vad jag då inte visste var att Mats försökt få upp oss ytterligare någon timme tidigare genom att sätta alarmet på svensk tid. Einstein! :)

Efter en mycket stabil grötfrukost kom vi iväg pigga och glada, är ju ändå riktigt skönt att gå upp tidigt, om man bortser från just den där biten med att gå upp. Morgonen bjöd på dis och blåst, men man anade att solen snart skulle lätta upp, det var en klockren dag, som vanligt för oss på den här resan.

Vi knallade runt och upp på Eldfell, ner vidare mot stranden och följde den till staden. Känns mäktigt när man föreställer sig hur lavan välde fram här för inte allt för länge sen, men rätt nöjd med att den ändå inte fick något utbrott just nu när vi var där :) Klockan började närma sig tio och magen kurrade, hittade ett bageri där vi kunde mätta våra magar. (största bullarna jag sett)

Efter välbehövd kaffepaus begav vi oss upp på en brant klippa som man inte ville ramla ner för, men givetvis utmanade vi ödet en aning trots allt =) Vid det här laget hade solen börjat värma och man kunde krypa fram under luvan, men det blåste fortfarande rejält. Det hindrade oss från att bestiga den andra sidan av dalen som hade ett något högre berg. Men vi kom ganska när och lyckades se en hel del lunnefåglar, men inte så många som vi hoppats på. Troligen beror det på att vi var där precis i slutet av dersas häckningsperiod, brukar röra sig om åtta miljoner fåglar som kommer hit varje år. De ska enligt guideboken smaka riktigt bra på matbordet men tyvärr fick vi inte chansen att testa det under den här dagen.

Tog oss helskinnade ner från berget och följde den västra kanten söder ut, där vi fick en bra vy av världens största elefant, en klippformation som precis ser ut som ett elefanthuvud. Hittade lä och la oss nöjda med dagen i gräset och avnjöt de utsökta baguetterna vi köpt på bageriet tidigare. Låg där tills det var dags att åter ta båten hem mot Reykjavik.

I Reykjavik hoppades vi på att nattlivet skulle ha lite mer att bjuda på denna onsdag, men tji fick vi. Allt stängde kl 01:00, men det var nog lika bra det för vi var rätt så trötta efter den långa dagen.

Dag fem (Torsdagen den 16/8)

Whale Watching, Puffin Island and Sea Angling stod det på broschyren allt på ca 3h, klockrent tänkte vi. Precis lagom ansträngande och efter att Daniel försäkrat sig om att det inte skulle vara några stora vågor på havet slog vi till. Lunch ingick också, tilllagad av den fisk som vi fiskade upp sas det. Men väl ute på båten kom vi först till lunnefåglarna och sen bar det av mot valarna, 99% chans att få se en lovade de. Antagligen därför vi åkte och åkte och åkte, men till slut så hittade vi på en val, fick faktiskt chans att se den vid flera tillfällen, så det var en bra resa. Men det visade sig att det hade tagit lite väl lång tid att finna den och tiden för fisket var slut till våran och framför allt Eriks besvikelse. Men fisksoppan smakade bra fastän det inte var vi som fiskat upp fisken.

Väl hemma på rummet lade sig en del för att vila medan jag började förbereda mig för en joggingrunda. Hade ju trots allt anmält mig till Reykjaviks halvmara på lördag, mest för att det var en kul grej. Chans att få se stan och kuta samma lopp som OS-guldvinnaren Stefano Baldini, men samtidigt ville man ju känna sig lite för på vad som komma skulle =) Blev en runda på en timme ut med strandpromenaden, grym kväll och solnedgång. Kändes helt okej i vaden och fötterna, borde inte vara några problem att klara sig helskinnad runt på lördag tänkte ja.

Middagen blev på en riktigt bra tapasrestaurang, alla utom Daiel valde menynvalet "The Hunter" Där ingick lunnefågel på menyn nämligen, och jag tror han tyckte synd om de stackarna =) Vi andra fick i alla fall avnjuta rökt lunnefågel, rökt lax, grillat isländskt bergslamm, bakad potatis, grillad tonfisk och friterad hummer till varmrätt. Efterrätten bestod av chockladkaka, portvin och kaffe. Lägg därtill ett glas champange som vi fick in som en liten apertif. Jag blev grymt mätt, trots att portionerna var för sig ser ganska så ynkliga ut.

Trägen vinner tänkte vi och begav oss ut på nattklubbsjakt, men även idag var det klent, lyckades hamna på en rockbar med ett inte alltför bra franskt band som spelade väldigt högt. Som tur var det deras sista spelning på turnén... ;)

Dag sex (Fredagen den 17/8)

Idag utnyttjade vi bilen till en heldagsutflykt i den nordvästra riktningen av ön. Inte helt oväntat bjöd även den på ett karjt landskap med mycket sten och berg. Kan inte finnas några orienterare på den här ön, inte så många idrottsmän över huvud taget. Ett par fottbollspelare, ett gäng hanbollslirare, en stavhopperska men sen är det nog slut. Borde i och för sig finnas några seglare här, för det blåser mycket och ofta, men de har jag ingen koll på så det räknas inte. Dyker ändå bara upp var fjärde år på OS =) Tror även det kan finnas en och annan styrkelyftare, för på en av stränderna vi besökte idag fanns det fyra stenar som man skulle lyfta. Var tydligen ett gammalt prov för att se om man var en duglig sjöman. Vi var inte av det rätta virket. 154 kg gick den tyngsta lös på, vi gav den inte ens ett försök =)

På väg hem från stranden träffade vi på ett glatt tjejgäng som körde tre varv på vändplasten innan de lyckades välja lämplig parkeringsplats. Vi körde fyra för att komma ut och fick vågen av de nu, om möjligt, ännu gladare tjejerna.

Spana in en häftig grotta, men något ynklig i storleken efter mitt besök i Slovenien tidigare i sommar, där hade den nog inte fått benämnas grotta ens :) Krama snöboll på en glaciär, besökte nån vulkan, njöt av utsikten, såg en säl, hamburgetallrik för 170:- var andra saker som hände. Men alla var lite mätta på upplevelser och såg fram emot vad fredagkvällen hade att erbjuda...

Förfesten blev bra, grannarna dunkade i golvet ett flertal gånger. Vi begav oss upp på stan och letade reda på några ställen men det var svårt att få något som föll alla i smaken, kom in på ett riktigt hett discoställe men kände att det var lite väl tidigt för det. Gick vidare till Sirkus som vi hade blivit rekomenderade av en svensk bartender tidigare i veckan, men man skulle absolut inte dit före två så hon då. Vi klev på och det var helt okej med folk, inte min typ av klubbmusik men ganska sunkigt och kul folk att titta på. Bartendern var f.ö. där själv, trots att klockan inte ens passerat ett. :) Satt kvar där och avancerade i platserna, tillslut hade vi en soffa på övervåningen. Mats (den minst oseriöse idrottsmannen) lämnade stället strax före två. Själv satt jag kvar med Daniel och Erik ett tag till, snackade med några roliga och udda personer, kände att det rökfria stället började bli lite väl rökigt, gick ner en våning. Var proppat med folk där med, dansa lite, med kände att det var dags att gå hem, Daniel följde med, Erik stanna kvar.

På vägen hem fick jag för mig att jag kanske skulle proppa i mig mat så jag slapp gå upp och äta frukost på morgonen och på så sätt tjäna in några sovminuter... men det blev inget av det, övertalades att bara ta en pizzaslice. Var rätt fascinerande och se att det fortfarande kl halv fyra på natten stod folk och köade för att komma in på ställen och aldrig tidigare någon dag hade vi sett så mycket folk ute på gatorna som nu. Kanske är en grym partystad i vilket fall som helst, eller så var det bara speciellt just nu när det sammanföll med deras årliga kulturhelg. Hela Island samlas tydligen i Reykjavik då (om man får tro en av dem vi snacka med på Sirkus, hamnarbetaren) Somna ungefär samtidigt som huvudet nådde kudden, 04:00.

Dag sju (Lördagen den 18/8)

06:40 ringde klockad, dags att fixa frulle. Var kanske inte en så dum idé att ha käkat massa mat igår kväll ändå... Lyckades ta mig upp relativt enkelt och styrde upp grötkokandet. Konstaderade att det var en klarblå himmel och kändes vindstilla ute på balkongen, ca tio grader i luften. Fick på mig kläderna och käka gröten, Mats likaså, de andra sov gott.

09:10 gick starten för maran och halvmaran, Kenyanerna, Baldini och en dansk kille försvann snabbt i täten. Räknade det till att jag borde ligga topp tio, efter nån kilometer hade alla hittat in i sitt tempo och jag anförde en liten klunga på tre eller fyra man. Blev så småning om jag och två till, flöt på rätt bra, kände mig bekväm men gillade inte trenden att det tappades en sekund per km... Så vid femte då det blev en upppförsbacke försökte jag hålla fart, de bakomvarande släppte. Kände efter i kroppen och tyckte att det med omständighterna ändå kändes okej. Hade gärna varit lite mindre stel och inte så torr i munnen. Försökte räkna ut km-tider och vad det skulle kunna räcka till om jag höll jämn fart. Men jag var inte allt för smart även fast jag gjorde överslag och räkna med 3:30 tempo fick ja inte ihop det. Kom på efter ytterligare två km att 3½+3½ inte blir sex utan sju :)

Börja känna av vänstervaden vid åtta km och försökte springa lite mer skonsammare, vid nio stod Daniel och Erik med lagning av sportdryck. Fick i mig drygt två dl, kände att skit också nu vakna magen till liv men lyckades få den i skick. Lubba på i bra tempo men det började kännas i kroppen... var klent i publiken, men en mc kom och filmade mig. Kändes genast lite lättare, sträckte ut för att det skulle se bra ut =) Insåg att hmm nu känns det ju bra med vaden igen, sportdrycken måste ha gett lite effekt. Tuggar på och gjorde nya försök att räkna tider, sporrade mig då jag hade goda chanser på PB (1.15:58)

När det var 7 km kvar bestämde jag mig för att försöka öka ansträngningen lite, kändes ändå som om orken fanns med mig, dumt och ge bort tillfället til en bra tid. Delar av den 16:e och 17:e km gick uppför, kändes inte alls bra för mina km tider, så efter nerförslöpningen på den 18:e började jag att ytterligare höja tempot. Kändes verkligen härligt att få flyga fram över gatorna och en del av de mötande löparna hejade på och man såg slutet... fick ny vätskelagning, något sent, men bättre än inget. Hade ju inga planer från start att prestera så här idag. Får även veta att ingen av de framförvarande har vikt av på helmaran, ligger alltså kvar på sjätteplasten.

1 km kvar, ökade ytterligare, vaderna bad om temposänkning utan resultat, vila får jag göra senare, de pallar med tänkte jag och försöker sträcka ut lite till, men det går inte. Ser målet, inne på sista rakan, snabb titt på klockan, kanske under 1.11, spurtar hårt, ser tidtagaruret över målet 10 sekunder kvar... BRUTALSPRURTAR den sista biten in för att slutligen landa på tiden 1.11:06. Klart nöjd och belåten med en sjätteplats bakom ett gäng världslöpare. Synd bara att det var de fem bästa som fick pris :) Mats kommer in några minuter efter mig på en 25:e plats och är nöjd med loppet som slutade på nytt PB 1.22:52

Resterande tid av dagen tillbringas omkringdrivandes i stan i väntan på att flyget hem skulle gå 01:15 från Keflavik.

Km	Tid	Varvtid	Snittpuls	Sträcka	min/km
1	0:03:19	3:19	163	1000	3:19
2	0:06:40	3:21	170	1000	3:21
3	0:10:03	3:22	170	1000	3:22
4	0:13:27	3:24	170	1000	3:24
5	0:16:51	3:23	169	1000	3:23
6	0:20:14	3:23	170	1000	3:23
7	0:23:39	3:24	168	1000	3:24
8	0:27:04	3:25	169	1000	3:25
9	0:30:31	3:26	169	1000	3:26
10	0:33:50	3:19	170	1000	3:19
11	0:37:12	3:22	172	1000	3:22
12	0:40:38	3:25	170	1000	3:25
13	0:44:08	3:30	171	1000	3:30
14	0:47:33	3:24	170	1000	3:24
15	0:50:54	3:21	172	1000	3:21
16	0:54:21	3:26	173	1000	3:26
17	0:57:55	3:34	174	1000	3:34
18	1:01:12	3:16	172	1000	3:16
19	1:04:26	3:14	175	1000	3:14
20	1:07:41	3:14	179	1000	3:14
21	1:11:06	3:25	181	1098	3:07