Den dyraste ölen jag någonsin kommer att dricka?

För er som inte hänger med på Twitter eller följer mig på Strava kommer här en lite redogörelse för dagens begivenheter nere i Motala på Halvvättern.

Jag blev övertalad att vara med igår efter x antal öl på Hookens svensexa. "du kan ju köpa någon start på plats för ett par hundra, kommer bli kul" osv. osv. Så efter att jag stängde Harrys var det bara att fylla på med kebab, gå hem och panikköra på foam rollern för att få fart på benen sen fredagens slutkörning runt Hjälmaren. Tur jag var "bedövad" för benen var inte riktigt så mjuka och fina som man vill ha dem.

Så väl i morse var det bara att kliva upp, steka på baconen, knäcka ett par ägg, svepa ett glas vatten och trycka en Ipren. Fit for fight!

Mobilen ringer och chauffören Kask kollar läget, - säker på att du fortfarande ska med eller? -Ja, jag står redo i hallen, när är du på plats?

I Motala visar det sig att det inte alls finns några platser att köpa utan det är direktanmälan för 950:- som gäller. Enligt uppgift ska "de andra" starta 10:40, så jag fixar in mig i den startgruppen. Problemet är bara att "de andra" ska starta 10:42. Visar sig senare att det hade varit väldigt bra att hamna i just denna grupp.
 

Just före start.

Starten går och jag vet inte riktigt hur jag ska överleva på bästa sätt. Försöker hitta några att åka med, men det går sakta, överallt. Ger upp och försöker åka lite halvfort utan att förta mig, efter att ha åkt första tre milen på en timme tar jag en välbehövlig kisspaus på toppen av backen (fanns bara en värd namnet) Sen efter det känner jag att kroppen börjar vakna till liv och jag vevar på lite mera, underbar bansträckning ut med kusten just här, kanske det som inspirerar.

Vid nio mil kommer det ikapp tre personer som kör på bra, eller en av dem håller fart, de andra ligger på rulle, de frågar om jag vill vara med och jag hoppar självklart in i gruppen. Visar sig att de startat två minuter efter mig, 10:42 alltså, så jävla onödigt, här har jag dragit solo med en grupp som åker i princip lika fort precis bakom. Åter till klungkörningen, efter två-tre kilometer visar det sig att ena killen är avhängd, och han som är stark är där bara för att dra honom runt banan, så han väntar in och jag får cykla vidare ensam. Så mycket för den draghjälpen. Hade säkert sett annorlunda ut om vi hade kunnat köra ihop från start. Men men, ensam är stark.

Är orolig för att jag ska ta lika slut som senast i fredags, då jag maxade Hjälmaren runt solo, och försöker därför att hålla koll på pulsen och inte gå på för hårt, även om benen just för stunden känns bra. Taktiken lyckas och jag kan med bra känsla hålla fart hela vägen in till målet.

Överlevare. 

Efter målgång bjuder arrangören på öl, det smakar inte riktigt så gott som jag mindes att det gjorde kvällen före, men likväl, den glider ner. Kan vara den dyraste ölen jag någonsin kommer att dricka.

Föredömligt. 

Om det ska bli något mer lopp för mig i liknande evenemang krävs det nog att jag vet att det finns likvärdiga cyklister i samma startgrupp, för det blir så mycket roligare att cykla då. Cykla ensam kan jag göra alla andra dagar i veckan.

• Halvvättern